Dags att sätta stopp för galenskaperna!
Det är inte så länge sedan vi hade kris i Sverige senast, på 90-talet.
Anmärkningsvärt nog verkar våra politiker ha glömt detta. Det finns forskning gjord på vilka konsekvenser de besparingar, och de sätt de gjordes på, har fått för barn/unga. Denna forskning visar tydligt att besparingar av typen"osthyvel" är helt förkastliga.
Tvingas man göra neddragningar och besparingar skall en ordentlig konsekvensanalys göras på all kommunens verksamhet innan beslut fattas. Man bör ta bort någonting helt för att kunna upprätthålla kvaliteten på den verksamhet som blir kvar. Det går att spara utan att det drappar barn/unga.
Detta kräver dock mer politiskt mod, kanske därför det inte görs?
Ni kan läsa en sammanfattning på en rapport som Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har gjort om besparingseffekter här. Klicka på länken!
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg samlade ett antal organisationer till ett frukostmöte. De kom fram till en skrift som fick rubriken "Besparingar på barn får inte gå i repris". Läs den här!
Samverkansgrupp föreslås.
Som ett led i att skapa förutsättningar för en positiv utveckling och samförstånd föreslår Luleå Föräldraförening Hem och Skola att det bildas en samverkansgrupp bestående av representanter från politiker, tjänstemän och föräldrar. Genom en sådan samverkansgrupp kan fler infallsvinklar betraktas och fler åsikter höras.
Den uppmärksamhet vi har fått i media kring denna fråga kan du se och höra under länkarna "Media"
Samverkansgrupp blir verklighet!
Luleå Föräldraförening Hem och Skola har föreslagit att en Samverkansgrupp bildas med föräldrar, politiker och tjänstemän. Syftet är att föräldrarna ska få vara med i arbetet att forma Luleå till en ännu bättre stad att växa upp i.
Genom samverkan är vi övertygade om att besluten blir bättre genomlysta och därmed också väl förankrade - barn och föräldraperspektivet får ytterligare en företrädare.
Alla ledande politiker har ställt sig positiva till en samverkansgrupp. Under hösten kommer vi att etablera samverkan.
För att få den tyngs som en samverkansgrupp är förtjänt av behöver vi även Dig som medlem. Gör slag i saken, klicka på "Bli medlem" nu!
/ Välkomna!
Förslag: En flexibel läsårsindelning med förändrat pedagogiskt arbetssätt.
Ett tänkbart förslag är att dela in läsåret i kortare arbetsperioder med varierande längd (kanske 6-8 veckor) med några dagar ledigt efter arbetsperioden i samband med ordinarie helg. Läs artikeln i, NWT, Nya Värmlands Tidning här.
Det öppnar för andra pedagogiska arbetssätt.
Genom att förändra läsårsindelningen förändras inte möjligheterna till att förändra det pedagogiska arbetssättet i sig. Vad som händer är att man bryter sönder den armering som håller kvar cementerade traditioner och arbetssätt. Genom att göra en förändring i läsårsindelningen öppnar man för lärarna att nyttja hela sin kompetens och använda olika pedagogiska arbetssätt vid olika tillfällen. Man får större möjlighet att ta hänsyn till att barn lär sig på olika sätt vilket borde ge förutsättningar för en effektivare inlärning.
En flexibel läsårsindelning bör ge förutsättningar för en lugnare arbetsmiljö.
Genom att dela in läsåret i kortare arbetsperioder får eleverna tid till återhämtning och reflektion efter varje arbetsperiod. På så sätt kommer tempot och arbetsbelastningen att upplevas som lugnare. Ett lugnare tempo motverkar i sin tur mobbing och psykisk ohälsa.
Bättre ledighetsfördelning för barn med särskilda behov.
Barn med särskilda behov har mycket svårt för långa ledigheter och mår därför bra av kortare arbetsperioder med en efterföljande ledighet. Det långa sommarlovet är för de här eleverna ett stort problem.
Ökad förståelse och tolerans.
Dessutom ökas toleransen för den etniska mångfalden i skolan. Eftersom vi har många elever som inte har svenska traditioner får dessa elever bättre möjligheter att behålla sina egna traditioner. Det går enkelt att väva in kunskap om andra kulturer som naturligt sammanfaller med aktuell arbetsperiod. Härigenom får vi tillstånd en ökad förståelse för andra kulturer vilket också motverkar kränkningar och våld.
Kortare planeringsperioder ger skolan bättre möjligheter att göra föräldrarna delaktiga.
Det är lättare att greppa över kortare perioder i den löpande planeringen under läsåret. Aktiva föräldraföreningar på skolorna kan på ett bättre sätt göras delaktiga i planeringen. Genom denna samverkan finns bättre möjligheter till en koppling mellan skola och näringsliv. Eleverna får på så sätt en utbildning som anpassas till den verklighet som finns i samhället
Delaktighet föder sin tur engagerade föräldrar som bidrar till barnens inlärning.
Skolans styrdokument föreskriver att eleverna planerar undervisningen tillsammans med lärarna. Detta är lättare att åstadkomma, och har inte gjorts i någon större omfattning, om man inte spänner över för långa perioder. Vi anser att elevernas förmåga och lärarnas kompetens nyttjas på ett bättre sätt om man planerar kortare arbetsperioder. Eleverna får vara med i planeringen och upplever därigenom att de kan vara med och påverka sin situation. Känslan av att kunna påverka är oerhört viktig för att må bra i sin situation.
Fördelar elevernas ledighet över året.
Denna fördelning ger möjlighet till meningsfull fritid samtidigt som skolans ledigheter anpassas till samhällets ledighetsmönster i övrigt på ett bättre sätt. Föräldrar kan planera resor eller andra aktiviteter under året utan att det påverkar skolarbetet i någon större omfattning.
Semestrar och lov ligger i samklang. Dagens långa sommarlov blir ett problem då föräldrarnas semestrar inte räcker till och barnen inte har tillgång till skola eller fritidsverksamhet.
Skolan kan vara öppen hela året.
Det är inget som säger att skolan ska vara stängd för eleverna vid ledigheter. Det finns exempel på skolor som är öppna alla dagar på året, Rinkebyskolan. Eleverna har då tillgång till skolans trygga miljö även om föräldrarna arbetar.